Betesmark upphöjd
Irland har Europas längsta grässäsong tack vare det tempererade klimatet, rikliga regn och bördiga jordar. Dessa förhållanden ger optimala grundförutsättningar för ett låginsatssystem baserat på betesmark inom den europeiska ekologiska jordbruksproduktionen.
Med 80 % av jordbruksmarken avsatt till betesmarker kan nötkreatur och får vara utomhus i naturen under större delen av året och beta på färskt gräs, i genomsnitt 220 dagar per år. Under vintermånaderna utfodras de med konserverat gräs, känt som ensilage, vilket innebär att deras kost huvudsakligen är gräsbaserad.
Eftersom syntetiska gödningsmedel inte används i ekologisk produktion, erbjuder klöver, som tillhör familjen baljväxter, en alternativ lösning för ekologiska bönder genom att arbeta med de naturliga systemen och kretsloppen i växter och jord. Klöver binder kväve i jorden genom en process som kallas kvävefixering. Enkelt uttryckt innebär denna process att växtens rötter bildar en symbiotisk relation med bakterier i jorden. Bakterierna omvandlar kväve från atmosfären till en form som klövern kan använda, vilket i sin tur släpper ut kväve i jorden och göder de omgivande växterna.
Historiskt sett bestod betesmarker av en mångfaldig blandning av växter eller gräsmattor. Under de senaste åren har dock ängsgröe (perenn rajgräs) blivit den mest populära växten att odla på gårdar på grund av dess höga avkastning och förmåga att producera ett högkvalitativt foder för boskap. Det kräver dock höga nivåer av kvävegödsel i jorden för att uppnå en hög avkastning. I avsaknad av syntetiska gödselmedel kan detta vara svårt. Ekologiskt jordbruk bygger på att utveckla en frisk och bördig jord samt att odla en blandning av grödor för att berika växterna och skapa en mer ekologiskt diversifierad gård än icke-ekologiska gårdar. Att inkludera klöver i betesmarkerna är ett sätt att göra kväve tillgängligt, men att plantera olika andra växtarter, eller med andra ord flerskiktsgräs, såsom groblad, cikoria och timotej, kan vara fördelaktigt. Dessa gräsmattor har olika rotdjup, vilket gör att de kan få tillgång till ytterligare fukt och näringsämnen i jorden, samtidigt som de skapar en mer ekologiskt mångfaldig betesmark för ekologiska nötkreatur och får att beta på.
Kött från djur uppfödda på bete har:
Lägre halt av mättade fetter
Högre halt av omega-3-fettsyror
Högre halt av vitamin A och vitamin E

Pasture raised results in meat:
lower in saturated fat
higher in omega-3 fatty acids
higher in vitamin A and vitamin E